simmacyklaspringfort

Två löpartävlingar i maj till.

Toughest var jätte kul jag sprang med vårt Team sportskydd.

Vår lagledare sa att vi väntar in varann och peppar och stöttar varann.

Det kändes roligt att vara fler som kämpade tillsammans.

Hindren var bra variation och dom jag mistänkte att jag inte skulle klara stämmde rätt bra.

Ringar och monkybars stekte jag samt repet med klättring var för svårt.

Alla andra fixade jag.

Tiden blev 1 timme och tre minuter.

Det var en rolig tävlingsform som jag tror kommer bli större och större.

Jag skulle nog önska att den var lite längre det är över så fort i min värld....

Peppen var kvar när jag gått i mål så jag joggade glad till bilen och ville gärna köra mer.

 Jag på sista hindret sekunden innan jag får grepp.

 

Kvällens tävling blev ett raskt inhopp.

Jag hade tänkt efteranmäla mig men Johanna fick migrän så jag tog hennes plats.

När vi kom för att ändra löpare var det försent.

Dom klippte av chippet på nummerlappen så fick jag ta tid själv.

Allt kändes bra och jag tyckte att det kändes som att benen var i bra form.

Vid 4 km så började pulsen stiga och benen kändes lite segare.

Här?

Jag borde knappt ha blivit uppvärmd här?

Tuggar vidare och träffar lite löparvänner efter banan får lite pepp.

Pavio står vid en backe och hejjar.

Mer pepp ökar tempot.

Snart var 7 km passerat.

Här borde ökning ha skett.

Men det var inget kvar, inte nog för att göra ökningen som skulle göra skillnad.

Jag passerar mållinjen och det är över 48.08.

Inte nöjd men var inte så laddad innan heller, det var mer på kul i kväll.

Otroligt trevligt med fikapåsen efter, att sitta och prata löpning över goda mackor och kubbar är fantastiskt.

Tack Team Sportskydd & Chipsen Brinner för dessa två tävlingar.

 

God natt.